|
Innehåll:
INBLICK I SVERIGE
- Framtidens lärande – ringar på
vattnet
- Kan NTG-Lär vara ett sätt att sprida
ringar på vattnet?
- Livslångt lärande eller Lär för
livet?
- Är lärandet flexibelt?
- Utbildningsvetenskaplig forskning och lärande
- Tvärvetenskaplig forskning om lärprocesser
under utveckling
UTBLICK MOT ANDRA LÄNDER
- Några reseintryck från sommaren 2003
- Tredje internationella konferensen om Researching
Work and Learning, Tampere 25-27 juli 2003
LARENAINFORMATION:
- Vardagslärande på
arbetsplatsen – vilt eller ordning och reda?
- Idéer inför 2004 välkomnas!
- Om Nyhetsbrevet
INBLICK I SVERIGE
Framtidens lärande –
ringar på vattnet
Konferensen Framtidens lärande – ringar på vattnet
arrangerades av KK-stiftelsen på Sigtunastiftelsen den 2
oktober 2003. Konferensen utgjorde en slutpunkt för projektet
Framtidens lärande (se www.framtidenslarande.kks.se).
Framtidens lärande är ett vittomfattande dialogprojekt
som stöds av KK-stiftelsen och där Utbildningsdepartementet,
Ingenjörsvetenskapsakademien, ABF, Metall, LO, Lernia, UR,
Saco och Riksbankens Jubileumsfond utgör samverkande partners.
Projektet har bedrivits i två steg, dels VISIONÄRERNA
där idéer om framtidens lärande utvecklas och
gestaltas, dels DIALOG MED FRAMTIDEN, där visioner kommuniceras
och diskuteras. Den första etappen bedrevs i fyra workshops
i olika lärmiljöer och bildade grunden för fortsatta
initiativ och insatser.
Förutom en rad processer, dialoger och samtal över
hela Sverige har projektet också resulterat i skriften Vad
har du lärt dig idag – en idébok om framtidens
lärande och Spelet om framtidens lärande. Dessa material
kan beställas från KK-stiftelsens hemsida (www.kks.se).
Konferensen hade samlat ett par hundra personer och inleddes med
olika lärande möten framförda av Stockholms improvisationsteater.
Dialogerna i framtidens lärande speglades i tre nyckelbegrepp,
det livslånga lärandet, det livsvida lärandet
och det livsdjupa lärandet. Stig Roland Rask, projektledare
vid KK-stiftelsen slog an konferensens syfte genom att peka på
några metaforer om spontant och oplanerat lärande i
en grundskoleklass, om resandet och lärande i generationsperspektiv
(att cykla runt Vättern, att tågluffa i Europa och
att flygluffa världen runt ..) och droppens kraft i förändringen;
en droppe i havet, droppen som urholkar stenen, droppen som ger
ringar på vattnet eller droppen som får bägaren
att rinna över.
Projektet Framtidens lärande hade valt ringarna på
vattnet som tema för slutkonferensen. Ordens värde och
magi berördes även av Peter Gärdenfors, kognitionsforskare
från Lund, som tog upp våra tankemodeller och kognitiva
mönsters betydelse för hur vi bearbetar erfarenheter
och lär oss olika saker. Mästare-lärlingsmodellen
byggde i hög grad på erfarenhet och praktiska kunskaper,
men många högskoleutbildningar, exempelvis prästutbildning
bygge på att ta del av, bearbeta eller skriva texter och
på teoretisk kunskap. Det viktiga var, enligt hans mening,
att det skedde ett aktivt samspel mellan praktisk och teoretisk
kunskap. Meta-kognition, att reflektera över sitt lärande
var också viktigt, menade han. Och så en ordlek: om
att föreläsa innebär att läsa före, är
då undervisa att visa under? Frågan fick inget entydigt
svar, under kan vara underifrån, under en längre tid
eller under i form av mirakel. Att undervisning skulle vara en
mirakelmetod, var det ingen som tänkte, och det passade kanske
inte heller in i den starka betoning av lärande, som präglade
konferensen.
Kan NTG-Lär vara
ett sätt att sprida ringar på vattnet?
Gemenskapsinitiativet Equal bedrivs inom alla medlemsländer
och utgör en samlad satsning för att främja den
europeiska sysselsättningspolitiken. I Sverige samordnas
dessa aktiviteter av Svenska ESF-Rådet (www.esf.se)
Uppdraget är att bekämpa diskriminering och motverka
utestängning i arbetslivet. Varje individs kompetens och
utvecklingsmöjligheter ska tas tillvara oavsett kön,
ålder, etnisk tillhörighet, sexuell läggning och
eventuella funktionshinder. Målet är ett arbetsliv
utan diskriminering och ojämlikhet, präglat av mångfald.
Idag finns inom Equal 46 utvecklingspartnerskap, vilka beskrivs
i den nya rapporten 46 utvecklingspartnerskap för att bekämpa
diskriminering och utestängning i arbetslivet. Ytterligare
information finns även på www.paraplyprojektet.se
Ett inslag i det fortsatta arbetet är att är tematiskt
initiativ där utvecklingspartnerskapens företrädare
samlas tillsammans med andra utvecklingsaktörer, forskare
m fl för att analysera sina erfarenheter och formulera dem
för s k vertikal påverkan och spridning. Sådant
tematiskt nätverksarbete kommer att drivas på både
europeisk och nationell nivå. Tema bestäms av Svenska
ESF-rådet efter samråd med Övervakningskommitténs
arbetsutskott. De skall utgå från de utvecklings-
och analysområden som uppmärksammas i det svenska Equal-programmet
samt andra relevanta och aktuella områden inom diskriminering
och utestängning i arbetslivet i Sverige. Temagrupper eller
nätverk skall engagera utvecklingspartnerskap som arbetar
med likartade frågor inom Equal samt utveckla kontakter
med forskare och andra relevanta aktörer och organisationer.
Exempel på de sistnämnda är politiker och företrädare
för de i Övervakningskommittén representerade
organisationerna.
Ett av de utlysta områdena är Lärande miljöer.
Temat är hur - hur kan individens kunskaper och färdigheter,
dvs allt som förvärvats genom studier, arbete och fritidsaktiviteter
åskådliggöras och tas tillvara? Andra frågor
är: hur kan vuxnas lärande stimuleras och tas tillvara?
Hur kan validering bli verklighet inom det livslånga lärandet?
Hur hittar man instrument för vägledning för vuxna
anställda? Vilka verktyg behövs för att den enskilde
skall kunna ta ställning till karriärvägar och
kompetensutveckling? Hur kan erfarenheter från Equal bidra
till att ta till vara individens samlade kunskaper? Institutionen
för arbetsvetenskap, Luleå Tekniska universitet har
lämnat in en ansökan med namnet NTG-Lär till Svenska
ESF-Rådet. Avsikten är att det ska kunna ske en samverkan
med Larena och dess olika partners, men även vidga kretsen
av medaktörer. Ansökan bereds under hösten. Ytterligare
information ges av kenneth.abrahamsson@fas.forskning.se
Det finns också ett transnationellt inslag i de tematiska
grupperna och på det europeiska planet finns s.k. European
Thematic Groups, bl.a. Lifelong Learning Working Equal @ work.
Gruppen träffas i Bryssel i början av oktober och kommer
då att ”discuss good and promising practices arising
from the work of Adaptability development partnerships, to identify
the best means of mainstreaming these lessons for the benefit
of EU policies and to agree methods for future collaborative work
within the agreed sub-groups. Svensk deltagare är Sven-Olof
Larsson (sven-olof.larsson@soderhamn),
som företräder UP People med säte bl.a. i Söderhamn.
Livslångt lärande
eller Lär för livet?
Läsrörelsens kampanj Lär för livet startades
hösten 2002 och redovisades med ett antal seminarier och
aktiviteter vid Bok&Biblioteksmässan i Göteborg
den 25-28 september 2003. Under det kommande ”läsåret”
bedrivs projektet Lekens betydelse för lärandet genom
24 lekkonferenser i 24 kommuner spridda över alla län.
Kampanjen vill lägga en särskild tonvikt vid lekens
betydelse för lärande, kreativitet och fantasi. Hösten
2004 arrangeras en summerings- och inspirationskonferens tillägnad
Astrid Lindgren. Läs mer om lekfullt lärande och läsrörelsens
övriga aktiviteter på www.larforlivet.nu
. Sajten innehåller både värdefull information
och ett länkskafferi.
Är lärandet flexibelt?
Under senare år har nya myndigheter uppstått med
inriktning på utbildning och lärande. En av dem är
Nationellt centrum för flexibelt lärande. CFL är
en statligmyndighet ”med uppgift att stärka och stimulera
utvecklingen av flexibelt lärande inom vuxenutbildning, folkbildning
och arbetsliv. På webbplatsen www.cfl.se
finns information om nya satsningar på lärcentra, pågående
forskning och utvecklingsarbete och andra insatser inom området.
CFL bygger också vidare på verksamhet som legat inom
Statens Skolor för Vuxna och Distum, distansutvecklingsmyndigheten.
En annan ny myndighet är Nätuniversitet som startade
våren 2002. Verksamheten bygger på IT-stödd utbildning
på distans i samverkan mellan Sveriges universitet och högskolor,
se www.netuniversity.se
Verksamheten syftar till att göra högre utbildning mer
tillgänglig i tid och rum. En nationell mötesplats äger
rum i Ronneby den 10-12 maj 2004 på temat Netlearning 2004,
ytterligare information på www.netlearning.se
. Konferensen är ett samarrangemang mellan nätuniversitetet,
Blekinge Tekniska Högskola, Rådet för högre
utbildning och Vetenskapsrådet. En ny webbsida för
lärcentra håller på att byggas upp www.larcentra.se
. I nuläget är det främst fråga om ett länkskafferi,
men på sikt kommer mer information och redigerad text att
föras in.
Utbildningsvetenskaplig forskning
och lärande
Utbildningsvetenskapliga kommittén, Vetenskapsrådet
(www.vr.se) genomförde
i mitten av september en konferens på temat Utbildningsvetenskap
– ett område under formering. En del av inläggen
vid konferensen kommer att ingå i en kommande bok som redigeras
av Bengt Sandin, Linköpings universitet och Roger Säljö,
Göteborgs universitet. Konferensen inleddes av Mats Trondman,
Malmö högskola som relaterade det utbildningsvetenskapliga
perspektivet till Durkheims teorier om skolans roll i samhället.
Sverker Lindblad, Uppsala universitet gav en översikt över
internationella tidskrifter, nätverk och organisationer inom
det utbildningsvetenskapliga fältet. I seminarieblocket under
eftermiddagen ingick en presentation på temat Lärande
i liv och arbete som utbildningsvetenskaplig diskurs av Kenneth
Abrahamsson, Lena Abrahamsson och Jan Johansson.
Efter Skolverkets delning i Skolverket (www.skolverket.se)
och Myndigheten för skolutveckling har ansvaret för
forskning förts till skolutvecklingsmyndigheten (www.skolutveckling.se)
samtidigt har regeringen dragit in en stor del av de medel som
tidigare fanns för forskning. Utvecklingsmyndigheten lägger
dock ned ett stort arbete på kunskapsöversikter. Dessutom
har en ny webbsida öppnats för forskningsfrågor
(www.skolforskning.se),
vilket ses som en mötesplats för forskare och pedagogiskt
yrkesverksamma. Nyligen utgav utvecklingsmyndigheten en bred (och
tung) forskningsöversikt över de senaste decenniernas
skolforskning. Kobran, nallen och majjen. Tradition och förnyelse
i svensk skola och skolforskning.Forskning i focus, nr 12. Myndigheten
för skolutveckling med Staffan Selander som redaktör.
I denna antologi finns en artikel av Roger Säljö om
lärandeforskning på temat Föreställningar
om lärande och tidsandan samt ett stort antal intressanta
och perspektivanalyserande bidrag.
Tvärvetenskaplig forskning
om lärprocesser under utveckling
Under två år har en projektgrupp ledd av professor
Peter Gärdenfors arbetat med att undersöka och kartlägga
den ämnesövergripande forskningen som rör lärandeprocesser.
Syftet med arbetet är att undersöka förutsättningarna
för att utveckla kunskapen kring forskningsområdet
och att samla forskare från olika discipliner; exempelvis
neurovetenskap, psykologi, pedagogik, kognitionsforskning, robotik
och informatik. Målsättningen är att organisera
nätverk av forskare och att identifiera de mest relevanta
forskningsfrågorna för framtiden. Uppgiften för
projektgruppen har hittills varit att inventera den pågående
forskningen och att sammanföra forskare från olika
discipliner. Utmaningen är att få representanter från
olika traditioner att diskutera ämnesövergripande frågor
kring lärandeprocesser.
Under våren 2003 inbjöds forskare att inkomma med
projektskisser om vad de ser som viktiga områden för
forskning om lärandeprocesser i framtiden. Gensvaret var
mycket positivt - drygt 60 projektskisser inkom. Syftet med uppropet
var att inventera den potential som finns i Sverige för tvärvetenskaplig
forskning kring lärandeprocesser i vid mening. Under hösten
kommer ett seminarium att arrangeras för att diskutera gemensamma
tvärvetenskapliga insatser rörande studier av lärprocesser,
vilka på sikt kommer att redovisas till olika forskningsfinansiärer.
Utbildningsvetenskapliga kommitten, Vetenskapsrådet är
en av de finansiärer som beviljat stöd till detta planeringsarbete.
UTBLICK MOT ANDRA LÄNDER
Några reseintryck från
sommaren 2003
Aktivitetsnivån är hög när det gäller
konferenser och seminarier om lärande i liv och arbete. Att
försöka följa utvecklingen i stort är svårt,
ja kanske nästan lönlöst, eftersom det finns ett
så stort utbud på konferenser, nätverk och arenor.I
förra nyhetsbrevet rapporterade vi från konferensen
Policy, practice and partnership. Getting to work on lifelong
learning, som ägde rum i Thessaloniki den 2-3 juni 2003.
En konferensdokumentation kommer inom kort att läggas ut
på www.cedefop.eu.int.
Veckan efter midsommar genomfördes konferensen Future of
work, Royal Society of Arts, London. Det var en slutredovisning
av en engelsk programsatsning på studier om arbetets framtid.
Ett omfattande material presenterade och uppsatserna kommer att
ges ut på förlag längre fram.
Konferensen hade samtal medverkande från Asien, Nordamerika
och Europa och Australien. Förutom ett temanummer ESRC Future
of Work Porgramme i British Journal of Industrial Relations. An
international journal of employment relations. Volume 41, Number
2, JUNE 2003. Dessutom hade journalisten Robert Taylor engagerats
för att ta fram temarapporter om bl.a. Industrial relations,
Work Place Diversity, Work Life Balance . I ett temablock om samspelet
mellan betald och icke-betald arbete och den könsmärkta
arbetsdelningen mellan familj och arbete, gav Kenneth Abrahamsson
en presentation på temat Work Life Balance in Sweden. Between
Public Compression and Private Compassion. Future of Work Programme
gav en intressant och mångvetenskaplig belysning av arbetets
villkor i den s.k. post-industriella eller post-moderna epoken.
Professor Peter Nolan, Leeds University hade med framgång
tagit rollen som koordinator.
I slutet av juni genomfördes även konferensen Researching
Learning outside the academy. Experiential:Community:Workbased
i Glasgow. Konferensen var den andra i ordningen och antalet deltagare
var över 150. Alla världsdelar var representerade och
totalt 18 länder deltog (Storbritannien, USA, Canada, Australien,
Brasilien, Botswana och Sydafrika, Sverige, Danmark, Finland,
Norge, Holland, Frankrike, Taiwan m fl länder). Den genomfördes
med varvning av key-note speaches (Linn Tet, University of Edinburgh,
Tara Fenwick, University of Edmonton, Alberta, Canada och David
Boud, University of technology, Sydney, Australien), round tables
och paper-sessions. Innehåll och kvalitet i diskussionen
kan betecknas som god. Plenara inlägg fördjupade analysen
av lärande som teoretiskt och praktiskt fält. Även
en del round tables och sessioner var mycket givande. För
det första fanns en kritisk uppgörelse med det alltför
normativa och progressiva nyttjandet av begreppet experiential
learning (education beskrivs i negativa termer/ learning, särskilt
experiential learning beskrivs som något genomgående
positivt (främst Tara Fenwick).För det andra gavs en
del fördjupande och intressanta kommentarer kring begreppet
lärande och uppdelningen mellan formellt, icke-formellt och
informellt lärande (bl.a. Phil Hodgkinson, Leeds och hans
forskargrupp).
Per Andersson, forskarassistent i pedagogik, Linköpings universitet,
deltog även i konferensen och ger här sina intryck ”Deltagandet
i konferenser kan ha olika syften, och för min del var huvudsyftet
att knyta kontakter med andra forskare med liknande intressen.
Ett av konferensens teman var validering, som är mitt forskningsområde
(några av de vanligaste engelska beteckningarna ”accreditation
of prior experiential learning”, AP(E)L, och ”recognition
of prior learning”, RPL). Forskningen om ”validering”
är (än så länge) begränsad i Sverige,
bland annat för att fenomenet (i varje fall med en speciell
beteckning) är relativt nytt hos oss. Därför var
det mycket givande att få träffa, diskutera och knyta
kontakter för framtiden med forskare från bland annat
Storbritannien, Sydafrika och Australien. Exempelvis gällde
diskussionen frågor om makt och kunskapssyn, och det jag
försökte tillföra var dessutom tankar kring validering
som kunskapsbedömning. Just bedömningsaspekten verkar
vara sparsamt företrädd i den (begränsade) teoribildning
som finns än så länge kring validering.
Konferensen gav givetvis även vissa andra utblickar och
kontakter, även om det vidare perspektivet delvis går
förlorat när man fokuserar på ett intresseområde.
För övrigt var konferensen välorganiserad, och
trots den begränsade storleken var stora delar av världen
representerade.” För ytterligare information, se www.crll.gcal.ac.uk
, vilket är adressen för Centre for Research into Lilefong
Learning, Glasgow Caledonian University och University of Stirling.
Tredje internationella konferensen
om Researching Work and Learning, Tampere 25-27 juli 2003
Konferensen samlade nära två hundra deltagare varav
hälften av naturliga skäl kom från Finland. En
bidragande faktor var säkert att professor Yrjö Engeström,
Helsingfors universitet var en av huvudtalarna (www.edu.helsinki.fi/activity/)
Han talade över temat New forms of learning in co-configuration
och gav exempel på tillämpning av verksamhetsteorin
inom olika delar av arbetslivet och särskilt i situationer
där man arbetade med komplexa problem och olika kompetenser
och organisatoriska kulturer behövde samverka. Organisationskultur,
myt och metaforer var temat för professor Silvia Gherardi,
University of Trento i Italien. Ytterligare en key-note speaker
var David Livingstone, Ontario Institute of Education i Toronto,
som gav en välfärdsteoretisk profil på sin inledning.
Utbudet av seminarier och workshops var omfattande och konferensen
delades in i följande områden:
· Global and Political Challenges for Workplace Learning
· New contents and forms of work
· Learning in dispersed organizations and multiorganizational
networks
· Partnership and co-operation in workplace learning
· Learning Communities
· Learning processes and work processes
· Life history and work
· Learners and learning at work
Det är omöjligt att på ett kort utrymme skildra
hela konferensen. I likhet med Glasgow-mötet var intresset
och deltagandet från Australien, USA, Canada och England
stort. Många av bidragen från Australien var pragmatiska
till sin karaktär och byggde ofta på observationer
utifrån konkreta lärsituationer. Några av bidragen
från Storbritannien var mer teoretiskt reflekterande eller
empiriskt intensiva, ofta grundade på ett kvalitativt material.
Som ovan påpekats hade verksamhetsteorin ett starkt genomslag
även utanför Norden. Vissa bidrag pekade på svårigheter
att dra klara gränslinjer mellan liv och arbete. Av intresse
var cockså vissa bidrag som analyserade livsbiografier och
levnadshistorier som en aspekt på livslångt lärande.
Den fjärde konferensen i samma serie arrangeras i Sydney
den 12-14 december 2005. Inom Larena kommer vi att verka för
ett starkt svenskt deltagande i denna konferens. Ytterligare information
finns på www.oval.uts.edu.au/rwl4/
Ett intryck från olika internationella konferenser är
att det svenska deltagandet har varit relativt begränsat.
I Glasgow var det endast två svenskar, Tampere färre
än tio. En viktig strategi för framtiden bör vara
att publicera mer artiklar och texter på engelska och verka
för att göra svensk forskning om arbetsliv och lärande
mer synlig i ett internationellt perspektiv.
Kalendarium för år 2003
Vid höstens första nätverksmöte den 21.8
medverkade professor Howard Gardner, Graduate School of Education,
Harvard University (se bifogat referat). Hans tankar finns i boken
Good Work: When Excellence and Ethics Meet, skriven tillsammans
med M Csikszentmihalyi, Chicago och W Damon, Stanford. Information
om good work project finns på hemsidan www.goodworkproject.org
Den 25 september ägde en andra nätverksträff rum
i Halmstad på temat ”Ledarskap och lärande”
(refererat bifogas).
Vardagslärande på
arbetsplatsen – vilt eller ordning och reda?
Den 28 oktober, kl. 14.00 – 17.00
Ercisson, Kista, Kistavägen 25, Rum: Pacific Ocean den 28
oktober
Nästa Larenaträff äger rum
Larena besöker CMTO i Linköping den 20 november
Den 20 november svarar CMTO för en nätverksträff
i Linköping. Program kommer att föreligga i början
av hösten; ansvarig är professor Per-Erik Ellström.
Denna träff pågår mellan kl. 10.00 och 16.00
för att möjliggöra att utsocknes deltagare kan
ta sig fram i tiden. Dagen börjar med en kort presentation
av pågående forskning både inom vuxenpedagogikens
område och forskning om lärande i arbetslivet. Diskussioner
och samtal i mindre grupper varvas med gemensamma inlägg.
Ytterligare program sänds ut i slutet av oktober. Kaffe och
lunch ingår så du behöver inte ta med en unika-box.
Information om CMTOs verksamhet, forskning och olika sätt
att hitta dit finns på hemsidan. http://www.liu.se/cmto/
Idéer inför 2004
välkomnas!
Planeringen inför 2004 har ännu ej påbörjats.
Styrgruppen har preliminärt tänkt att ha en nätverksträff
om lärcentra med Lennart Svensson, Masugnen som ansvarig
och i anknytning till LOs KUL-projekt, dels en nätverksträff
i Luleå på senvåren 2004.
Tipsa gärna marianne.gustavsson@arbetsmiljoforum.com
om intressanta händelser, skrifter eller andra aktiviteter
inom området. En idé som vi funderar på är
att göra några porträtt över vilka forskningsmiljöer
som finns i Sverige rörande informellt lärande i liv
och arbete. Här kanske du har bra förslag på vilka
exempel som borde lyftas fram.
Text: Kenneth Abrahamsson / Redigering
Om Nyhetsbrevet
Larena är ett nätverk för dialog och erfarenhetsutbyte
mellan forskare och praktiker för forskning om lärande
i vardag och arbete. Nätverket finansieras av Utbildningsvetenskapliga
kommitten, Vetenskapsrådet och utgör en samverkan mellan
Arbetslivsinstitutet, CMTO, Linköpings universitet och Institutionen
för arbetsvetenskap, Luleå Tekniska Universitet. Det
är öppet för intresserade forskare och praktiker
inom området. Administrativ samordnare är Marianne
Gustavsson, marianne.gustavsson@arbetsmiljoforum.com
Arbetsmiljöforum som också, med stöd av styrgruppen,
svarar för utgivning av nyhetsbrevet.
|
