Larena Nyhetsbrev 2/05 För utskrift: Ladda hem som pdf eller som wordfil

Innehåll:

Larena är ett nätverk för dialog och erfarenhetsutbyte mellan forskare och praktiker för forskning om lärande i vardag och arbete. Nätverket finansieras av Utbildningsvetenskapliga kommittén, Vetenskapsrådet och utgör en samverkan mellan Institutionen för arbetsvetenskap, Luleå Tekniska Universitet, CMTO, Linköpings universitet och Arbetslivsinstitutet. Det är öppet för intresserade forskare och praktiker inom området. Administrativ samordnare är Marianne Gustavsson, marianne.gustavsson@arbetsmiljoforum.com Arbetsmiljöforum som också, med stöd av styrgruppen, svarar för utgivning av nyhetsbrevet. Nätverket har också en hemsida www.larena.se . I samverkan med Larena genomförs ett större kunskapsspridningsprojekt om lärande miljöer inom Equal – NTG-LÄR, som numera har en egen hemsida www.ntglar.se. På den hemsidan finns nu också tematiska skrifter om det informella lärandets villkor och miljöer att hämta hem som PDF-dokument.

Kommande seminarier

Höstens första Larena-träff handlar om Lärande möten och äger rum på Lärarhögskolan i Stockholm den 6.10 kl. 14.00-17.00 i rum 425 i hus J. Se

http://www.lhs.se/organisation/kartor.html

Medverkande är Lena Borgström och Petros Gougoulakis Lärarhögskolan som informerar om en aktuell grundbok i vuxenlärande samt Susanne Thulin Fovera med en metod för att få igång dialoger om verksamhet, arbetsmiljö och samarbete. Samsyn en förutsättning för kreativa möten. Om man aldrig talar om sådant som är "till synes självklart" så talar man ofta förbi varandra istället för med varandra. Fördjupningsdelen inleds och coachas av Mari Almgren Mötesverkstan som förmedlar idéer om effektiva möten:
Mötestips för att planera och leda möten som ger förutsättningar för delaktighet, engagemang och ansvarstagande.
Praktiska och konkreta verktyg för att få möten mer kreativa och uppnå förankrade resultat. (struktur, spelplan, instrumentella verktyg och pedagogiska metoder)

Exempel från omsorgen för funktionshindrade inom Stockholms Stad som visar vilken hävstångseffekt som kan uppnås om man tänker efter före.

Senare under hösten återkommer vi med flera träffar i serien arbetsplatsens lärstafetter och Gunhild Wallin, arbetslivsjournalist, håller på att arbeta med en skrift på temat lärstafetter. Syftet är att summera årets seminarier med parter och organisationer på arbetsmarknaden och utveckla tänkande och strategier om lärande i arbetslivet. I början av nästa år planeras ett policyinriktat uppföljningsseminarium.

Underjordiska och himmelska lärresor – NTG-Lär och Larenas Kirunaworkshop

Den I7-19 augusti 2005 genomfördes i samverkan mellan Larena och NTG-LÄR en internationell workshop i Kiruna på temat From grounded skills to sky-qualifications, i vilken ingick besök i LKAB-gruvan i Kiruna, det då bortsmälta Ice Globe Hotel i Jukkasjärvi samt Esrange rymdstation utanför Kiruna. Nedan finns en direktlänk till Artiklarna på Larenas hemsida där också hela rapporten finns att ladda ner. En översättning till engelska är under utarbetande och längre fram kommer papers att ges ut i en redigerad form.

www.larena.se/textladan_referat_kiruna.shtml

Tre skrifter från NTG-lär

Lärande och tillväxt - men hur? (pdf)
– Lärandet är nyckelordet, men målet är tillväxt i samhället. Sambandet mellan lärande och tillväxt söks alltmer i hur arbetet utformas. Hur kan vi arbeta mer effektivt och fler timmar för att bidra till andra människors välfärd? Det kan vi göra genom att kunna mer när vi arbetar. Vi kan också göra det genom att arbeta i organisationer som tillvaratar vårt kunnande på ett bättre sätt.
Det här sade Sture Öberg, generaldirektör vid ITPS, när han inledde en konferens på temat ”Vad kan och måste göras för att öka lärandet i arbetslivet?”. Den här rapporten består av referat från tolv föredrag hämtade från konferensen ”Vad kan och måste göras för att öka lärandet i arbetslivet?”.

Ett gott och lärorikt arbete (pdf)
De som har mest att vinna på att det blir lättare att komma åt lärande, är de som är mest utsatta och hotade av uteslutning på arbetsmarknaden. I den här rapporten redovisas olika erfarenheter när det gäller att föra lärandet, och inte minst högskolornas utbildning, närmare arbetsplatser och människor på orter långt ifrån högskolorna.

Sänka lärtrösklar och krympa läravstånd (pdf)
Sänka lärtrösklar och krympa läravstånd är den första skriften i NTG-lärs skriftserie. Den handlar på olika vis om erfarenheter av samverkan mellan högskolor, arbetsliv och kommuner för att människor lättare ska kunna få tillgång till det lärande som de behöver – just där och när de behöver det. Det berättas om exempel från Region Västra Götaland (Ulla Ekström), Örebro län (Carina Åberg, Lennart Flodman, Anders Axelsson), svenska lärcentra (Marlen Ljusberg), högskolor som satsat på samverkan med arbetsliv och folkbildning i Finland (Terese Ahlström) och Australien (David Boud). Ett avslutande bidrag handlar om inre trösklar – i form av motivation (Helene Ahl).

Läs även NTG-lärs nyhetsbrev (pdf).

Allt finns att ladda ner på NTG-lärs hemsida www.ntglar.se

Lärande och it – Learn-IT på bettet

En av de största och mest intressanta satsningarna på forskning och utveckling om lärande är KK-stiftelsens program LearnIT som startades år 2000 och som pågår fram till år 2007. I satsningen ingår en virtuell forskarskola med ett trettiotal doktorander, ett antal riktade forskningsprojekt och ett post-doc-program med särskilda seminarier och kurser. En fyllig och spännande översikt av denna satsning ges i tidningen KK-bladet , Nr 3.September 2005. Så här skriver stiftelsens direktör Madeleine Caesar om initiativet:

” Hur har informationstekniken påverkat oss och vårt samhälle? Hur har våra sätt att lära förändrats och hur kan IT underlätta lärandet? Hur ser ungdomars roll ut i det moderna mediesamhället och hur fungerar datorn och Internet som verktyg för unga människor och deras identitet som medborgare? ”.

Ytterligare information hittas på länken:

www.ped.gu.se/learnit/index.htm

Där framgår att programmets vetenskaplige ledare, professor Roger Säljö, Göteborgs universitet har utkommit med ytterligare en bok om lärandet, nämligen Lärande och kulturella redskap, som av förlaget Norstedts Akademiska Förlag, 2005, lanseras på följande sätt:

”Människan är en nyfiken och läraktig varelse. Hela den samhällsförändring vi ser bygger på vår förmåga att utveckla och använda kunskaper, färdigheter och olika slags teknologier. Men denna talang för att lära skulle inte vara mycket värd om den inte också kopplades till en förmåga att på olika sätt bevara kunskaper så att de finns tillängliga för nya generationer. Vi måste ha ett fungerande kollektivt minne, så att nya generationer slipper börja om från början. Hur löser man detta problem i ett samhälle som utmärks av informationsexplosion och en dramatisk kunskapsutveckling?

En viktig anledning till vår förmåga att bygga upp kunskaper är att vi kan förlägga mycket av det vi lärt i kulturella redskap. Genom kulturella redskap som texter, databaser, papper och penna, mätinstrument, miniräknare och olika arbetsredskap kan människor bygga upp och bevara gemensamma erfarenheter och insikter utanför den egna kroppen och hjärnan. Men alla dessa redskap medför att våra sätt att lära förändras. Den som lever i en värld av informationsöverflöd måste lära sig att värdera och sortera, och den som växer upp med den digitala tekniken läser, skriver, räknar och tar del av världen på andra sätt än vad människor gjorde för femtio år sedan. Bokens tema rör hur utvecklingen av kulturella redskap förändrar våra sätt att lära och göra erfarenheter.”

På Studentlitteratur har vidare utkommit Att förstå lärgemenskaper och mötesplatser på nätet, Ove Jobring&Urban Carlén (red.,2005). IT-universitetet i Göteborg.

”För att vi ska kunna förstå utvecklingen av en företeelse i samhället måste vi först få en förklaring på vad som sker. Den här boken handlar om att förstå uppkomsten och utvecklingen av nya former för lärande och möten på nätet i form av nätbaserade gemenskaper och mötesplatser, där människor diskuterar, utbyter erfarenheter och på olika sätt lär och förkovrar sig.

Utifrån ett antal vetenskapliga perspektiv belyser författarna olika fenomen inom nätbaserade lärgemenskaper. Det kan gälla kommunikation och förutsättningar för lärande, former för deltagande, samverkan och handledning samt frågor kring hur aktiviteter uppstår, avtar och struktureras.

Boken är den andra i en planerad trilogi, där den första, Lärgemenskaper på nätet – en introduktion, utkom 2004. De två delarna erbjuder tillsammans en bred och god förståelse av uppkomsten och utvecklingen av lärgemenskaper och mötesplatser på nätet. Denna andra del är en fördjupning i ämnet och lämplig som lärobok vid universitet och högskolor samt vid kompetensutveckling i arbetslivet.”

Klipp från LearnITs hemsida som smakprov....

Nedan redovisas utdrag från LearnITs hemsida. Det finns mer att hämta för den intresserade.

Syfte
KK-stiftelsens forskningsprogram Lärande och IT (LearnIT) syftar till

dels att inom de områden KK-stiftelsen varit aktiv bidra till fördjupade kunskaper om satsningarnas effekter och konsekvenser

dels att initiera och genomföra forskning om frågor som hänger samman med lärande, kompetensutveckling och arbets-/samhällsliv i sammanhang där informations- och kommunikationsteknikens utveckling utgör en väsentlig komponent.

Avsikten är med andra ord, att programmet skall ha en dubbel struktur som dels innebär analyser och kunskapsspridning med utgångspunkt i befintliga satsningar, dels vara framåtsyftande och stimulera och genomföra ytterligare forsknings- och utvecklingsarbeten om lärande och it. Dessa uppgifter är inte avgränsade till skola och utbildning utan behandlar i minst lika stor omfattning frågor om lärande och vidareutbildning i arbetslivet vid övergången till ny teknik och nya arbetssätt.
Utgångspunkten för programmet är att kunskap och kompetens är en nyckel i ekonomisk och social utveckling i kunskapssamhället. Programmets centrum är lärande i samhället i vid mening (i produktionen, skolan och i andra miljöer)

Principer för framtida satsningar
Programmet skall ha en tydlig tematisk organisation. De frågor som skall bearbetas rör skola och skolutveckling, arbetsliv och det arbetslivsförlagda lärandet, handikapp och marginaliserade gruppers möjligheter, folkbildning och fackligt arbete. Programmet kommer inledningsvis att organiseras på tre nivåer; en samhällsnivå, en organisationsnivå och en individnivå. Exempel på frågeställningar på respektive nivå ser ut som följer.
IT, lärande och samhällsutveckling
På en övergripande strukturell nivå kan vi identifiera grundläggande frågeställningar som är kopplade till demokratins förändring inkluderande etiska aspekter. Ägande och kontroll av information och kunskap innebär makt. Hur information och kunskap distribueras, och på vems villkor detta sker, är avgörande för att förstå huvudlinjerna i den pågående samhällsutvecklingen.
IT och organisationers lärande
På en andra nivå kan vi identifiera frågeställningar kring hur utvecklingen ändrar organisationer och därmed arbetets organisation (och innehåll). Analys av utbildningssatsningar i olika verksamheter (produktion, handel, administrativa funktioner hos företag och i offentlig förvaltning mm) vid övergång från traditionell, manuell produktion till sådan som nyttjar moderna informationstekniska lösningar är väsentliga.
IT och individers kompetensutveckling
Den tredje nivån för programmet avser att identifiera grundläggande frågeställningar kring hur lärandets struktur och innehåll förändras med informationsteknik. Det handlar därmed också om frågor kring hur den lärandes kunskap, dess struktur och innehåll, förändras av nyttjandet av informationsteknologiska resurser. Även frågeställningar kring minne och minnets struktur innesluts här. Ett konkret exempel på forskning som är påkallad är studier av hur IT-baserade läromedel och läromiljöer påverkar hur kunskap lärs, lagras och återkallas.

Internationell utblick

Det pågår idag ett omfattande arbete inom EU att skapa European Qualification Framework, EQF, en förkortning som vi säkert kommer att stöta på allt oftare i framtiden. En bra introduktion till detta försök att ekvivalera kompetenser i Europa ges i en av Sten Pettersson utarbetad rapport : EU och utbildningspolitiken. En promemoria med tonvikt på yrkesutbildning i ett europeiskt perspektiv. Rapporten kan laddas ner från www.skolverket.se

Nyligen har CEDEFOP utgivit en bibliografi över forskning om livslångt lärande Dossier: Lifelong learning bibliography: a European VET-perspective. No 7-8, January-December 2004, som kan hämtas från www.cedefop.eu.int

Text/: Kenneth Abrahamsson/Redigering: Peter Lundström och Marianne Gustavsson